MENY
Jantelagen lever och frodas i kommunens personalpolitik. Inte så att den tydliggörs i kommunens personalpolitiska program men den visar sig med jämna mellanrum i det verkliga livet.
Vi har ett färskt exempel där en ung medarbetare under flera år verkligen fått veta vad jantelagen betyder. En tjej med utländsk bakgrund som till punkt och pricka uppfyllt de förhoppningar som vi lite till mans har ställt på våra nya svenskar. Talar och skriver det svenska språket många gånger bättre än många svenskar. Skaffat familj, villa, husvagn och kör Volvo. Blivit mer svensk än sin svenske man. Och till detta en näst intill oertröttlig vilja som kan försätta berg.
Hon fick det näst intill hopplösa uppdraget att ta sig an en grupp invandrarkvinnor, som fastnat i sjukskrivning och försörjningsstöd, med målet att få dem tillbaka till arbetslivet. Absolut ingen trodde hon skulle lyckas med det uppdraget. Men vad hon åstadkom med denna grupp uppmärksammades på många håll i Sverige. Inbjudningarna att berätta om arbetet duggade tätt och de kvinnor som deltog i verksamheten blev ett lysande exempel på hur man kan förändra utanförskapet till att känna sig behövd.
Vi som följt det här arbetet på närmare håll vet att det inte varit en lätt uppgift. Bergen tonade upp sig i form av motsträviga tjänstemän men med en obruten vilja och ambitionen över att det skulle gå så gick det. När kommunens arbetsmarknadsenhet långtidshyrde en lokal i centrala Alvesta som blev outnyttjad fick hon försöka skapa verksamhet i denna. Dock inga större medel för att utrusta lokalen. Men med hjälp av kvinnorna i gruppen, Svenska kyrkan och Rädda Barnen tiggdes möbler och annan inredning ihop. Lokalerna målades upp och fick en ombonad skepnad. Verksamheten öppnades upp för allmänheten och soppluncher började serveras. Succén var ett faktum och allt fler deltagare ville komma med i verksamheten som breddades med fler utbud. Kulturkällaren fick sina soppluncher levererade av gruppen liksom Svenska kyrkan.
Men i stället för att dra nytta av det positiva som denna verksamhet tillförde kommunen och dess så viktiga varumärke försökte man i stället begränsa denna kreativa krafts utrymme. Verksamheten skulle underordnas Arbetsmarknadsenheten vilket naturligtvis innebar att någon annan skulle styra över den.
I samband med detta tänkte tjejen att hon skulle förkovra sig genom att läsa en kurs i juridik. Sökte nedsatt tjänst med 20 %, vilket hon som småbarnsförälder hade laglig rätt till, men blev nekad av sin chef. Då vände hon sig till personalavdelningen och begärde tjänstledighet ett halvår. Då lämnade samme chef, som inte kunde undvara henne en dag i veckan, sitt bifall.
I dagarna togs beslut om att verksamheten skulle få annan utformning med en utökad tjänst med chefsposition. Man förväntade sig att den som byggt upp hela verksamheten skulle bli kvar som biträde åt en beteendevetare i chefspositionen. Tror någon att den ekvationen kommer att gå ihop?
Vad jag är övertygad om är att tjejen kommer att ta sig an betydligt större utmaningar än de Alvesta kommun erbjuder henne. Hon kommer dessutom att lyckas med dessa utmaningar var det än vara månde. Även om jag hoppades att vi skall få behålla henne i vår kommun så har jag full förståelse för om hon nappar på något annat erbjudande där hennes kvaliteter uppskattas på annat sätt än vad som gjorts i Alvesta. Jag kan inte annat än gratulera den arbetsgivare som håller sig framme när denna ambitiösa, mål- och resultatinriktade tjej finns till förfogande
0