zonafranzen

Var är alla feminister i Alvestas fullmäktigeförsamling nu? Nu när vi som mest behövs så är alla väldigt tysta. I vanliga fall är man väldigt snabb att slå till mot minsta tendens och stötta varje inlägg i sådana frågor med kraftiga applåder.

 

Men idag när detta ställs på sin spets är församlingen förvånansvärt tyst. I stället kommer alla förmodligen på tisdag att godkänna att en av era vänner entledigas från alla sina kommunala uppdrag bara för att hon valde att följa sin övertygelse och rösta på ett förslag som hon trodde på.

 

Det handlar om demokratiska rättigheter något som jag trodde var feministernas hjärtefråga. Vi slogs gemensamt för kvinnlig rösträtt. En fråga som bottnade i alla människors lika värde. Den kvinnliga rösträtten är inte bara en symbolfråga utan en fråga om verklig demokrati.

 

Devisen ”en man/en kvinna en röst” har genomsyrat demokratirörelsen sedan rösträtten blev allmän. Om vi nu skall falla tillbaka till en position där kvinnans rösträtt inskränker sig till att vara symbolisk och enbart nyttjas för att vara en rösttross åt männen så har vi alla kapitulerat för manchauvinismen.

 

Man hade nog förväntat sig att de feminister som i andra frågor är väldigt aktiva på något vis skulle agera i den nu uppmärksammade historien. Ibland måste man ta strid om det så bara är för principen. Men i det här fallet handlar det om mer än principer. Här handlar det om en kvinnas tro på det politiska systemet och hennes syn på grundläggande demokratiska rättigheter.

 

Det finns många förlorare i den här historien men bara en hjälte. En kvinna som visade att hon inte la sig platt för överheten utan i stället stod för sitt ord och hellre valde att stiga av än att kapitulera för manchauvinismen.